Riskhantering

Det finns en del risker i utvecklingssamarbetet. Att förutse och hantera riskerna är en viktig del av utvecklingssamarbetet.

Behovet av hjälp, men också riskerna, betonas särskilt i bräckliga stater och konfliktområden, som en allt större del av det utvecklingssamarbete och humanitära bistånd som Finland finansierar har fördelats till de senaste åren. Att inte göra någonting är ändå den mänskligt, politiskt och ekonomiskt sett största risken. Konsekvenser av en negativ utveckling avspeglas på bred front, ofta indirekt, även i Finland.

Riskhanteringen utvecklas kontinuerligt. För utrikesministeriet utarbetas en riskhanteringspolicy, där arbetssätten, rollerna och ansvarsområdena fastställs tydligare. Samtidigt säkerställs det att personalen har tillräckligt med tid och kompetens för att identifiera och förutse risker samt för att minska konsekvenserna av riskerna.

1. Landprogrammen har beredskap för risker

I de länder där Finland bedriver bilateralt samarbete styrs Finlands arbete av landprogrammen. Vid planeringen och genomförandet av programmen beaktas de landsspecifika riskbedömningarna, och en rapport om riskernas utveckling sammanställs årligen.

Vid rapporteringen 2017 var följande de mest allmänna riskerna i omvärlden: en svag förvaltning, korruption och säkerhetsläget i partnerlandet samt hot om terrorism i vissa länder. Dessutom anses en försvagad människorättssituation vara en risk. Finlands minskade finansiering ansågs minska Finlands inflytande.

Samarbetet i Myanmar har till exempel varit tvunget att utvärderas och anpassas på nytt på grund av en militär operation som inleddes i norra Rakhine i augusti 2017 och en humanitär kris som följde på operationen. Situationen har också påverkat relationerna mellan biståndgivarna och regeringen. UNFPA:s projekt, som Finland bistår, kunde dock fortsätta sin verksamhet med låg profil i delstaten Rakhine via sina partner på gräsrotsnivå, och mitt i krisen erbjuda tjänster för kvinnor som hade drabbats av våld.

2. Arbetet i Sydsudan avbröts på grund av konflikt

En konflikt eller ett krig kan lägga ner planerna till och med helt. Så var fallet i Sydsudan, där utrikesministeriet har finansierat ett vatten-och sanitetsprogram tillsammans med den tyska utvecklingsbanken (KfW) sedan 2012. Arton miljoner euro av Finlands finansieringsandel överfördes till den tyska utvecklingsbanken. De väpnade konflikterna spred sig sedan till de städer som är föremål för programmet, och arbetet måste avbrytas. Konkurrensutsättningen av nya byggentreprenader skulle precis inledas 2016 när projektpersonalen måste evakueras.

Sedan dess har regionen varit instabil. Trots att säkerhetsläget tidvis har varit bättre har det varit omöjligt att genomföra byggentreprenader. Totalt 11,2 miljoner euro av Finlands finansiering har inte kunnat användas och medlen betalas tillbaka till Finland.

3. Reformer under biståndsgivarnas tillsyn

Hösten 2017 skrev internationella medier stora rubriker om vissa hjälparbetares missbruk av sin dominerande ställning efter jordskalvet i Haiti. De framkomna sexuella trakasserierna och det sexuella utnyttjandet gjorde att de internationella civilsamhällesorganisationerna och FN kontrollerade sina egna rutiner. Finland deltog i detta arbete som en av finansiärerna.

FN har skärpt riktlinjerna för bekämpning av sexuellt utnyttjande och sexuella trakasserier och effektiviserat genomförandet av riktlinjerna. Sätten att anmäla misstänkta fall har utökats. Alla anställda måste delta i utbildningen i detta ämne.

De organisationer som bedriver humanitärt samarbete och som Finland bistår ska ha partnerskapsstatus som beviljas av Europeiska kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd (ECHO). ECHO granskar bland annat organisationens rutiner för finansiell rapportering, bokföring och revision samt säkerställer att organisationens interna kontroll och mekanismer vid korruption och oegentligheter är i ordning.

4. Misstänka oegentligheter undersöks

Åren 2015–2017 fick ministeriet kännedom om sammanlagt 63 misstänkta oegentligheter. Om det är fråga om ett misstänkt brott, såsom ett bedrägeri eller en förskingring, ansvarar Centralkriminalpolisen i samarbete med andra länders utredningsmyndigheter för utredningen. År 2017 fattades beslut om återkrav för över en miljon euro. Besluten gäller både missbrukade och outnyttjade medel.

År 2018 utredde Centralkriminalpolisen ett misstänkt nätbrott i anslutning till Finlands och FN:s utvecklingsprogram UNDP:s projekt inom juridik i Kirgizistan. Utredningen rör en betalning på 400 000 euro som Finland erlade till programmet i februari 2018. En del av betalningen har överförts till felaktiga konton. Det är inte fråga om oegentligheter i anslutning till programmet, utan för gärningen misstänks en extern, professionell nätbrottsling. Utredningen av ärendet är avbruten tills vidare, men en del av medlen har kunnat betalas tillbaka till Finland.

Nästa sidan: Externa utvärderingar >

Läs mer: